Didaktisk planering inför Bildlektion VFU
Lektion 1, Årskurs åk.4
Idén till denna lektion och dess planering är från rubriken om slumpmåleri i Johan Frids bok Intro Bild (2002, ss. 190-191). I denna lektion har vi lagt till moment som är bla. en inledning där vi går ingeom teknik samt bastrakt konst med hjälp av bildspel och praktisk visning. samt en efterföljande diskussion i slutat av lektionen.
Vad ska elverna göra?
⦁ Låta eleverna utveckla idéer och fantasi genom att framställa bilder genom slumpmåleri / abstrakt konst form och att studera, analysera och diskutera formerna, intrycket och slutresultatet av bilderna.
⦁ Eleverna får en förståelse om vad begreppen slumpmåleri och abstraktonst innebär.
Hur ska detta göras?
⦁ Först har läraren en muntligt genomgång där begrepp som slumpmåleri, illusion och abstrasktkont gårs igenom. Detta görs med en power point presentstion där bildexempel tillkommer för att förtydliga begreppes betydelse. Under genomgången kommer eleverna få vara med och berätta vad det ser samt vad för känslor det kan anknyta till bilder. Innan eleverna börjar arbeta så visar läraren olika tillväga gångsätt samt frågor som elevernan kan tänka på under arbetets gång.
1. " Vilka olika metoder anävnde du, skvätt, svamp hällteknik?"
" vad händer när färgerna balndas på pappret?"
2. " ser du något motiv i ditt konstverk?"
3. " ser du det i själva färgen eller i mellanrum/ tomrummet på pappret?"
4. " Ser dina klasskamrater samma motiv som du gör?"
5. " vad händer om du vrider på pappret, ser det annorlunda ut, ser du något nytt motiv?"
6. " får du någon känsla i kroppen när du tittat på ditt konstverk?"
⦁ Under lektionen är det akvarellfärger, akvarell papper samt olika verktyg för att utforska och pröva sig fram olika resultat. Detta kan innebära akvarellpenslar, svampar, borstar och häll teknik. När eleverna är färdiga följer en diskussion i helklass där eleverna får svara och samtala om frågorna.
⦁ Det finns en valfri utvecklingsfas där elverna får välja ut vissa bilder och måla till detaljer med tusch eller färgpenna för att förstärka/ förtydliga det motiv det ser i sina konstverk.
Varför gör vi detta?
⦁ Övningen valdes eftersom skvättekniken med akvarell/ akrylfärg är något där alla elever har ökad chans att känna att de har ”lyckats med” något, med förhoppning om att stärka elevens självförtroende, kreativitet och nyfikenhet, som är en del av skolans uppdrag. Aktiviteten har möjlighet att göras lekfull och passar därför flera målgrupper, då leken är en central del i barns lärande (Lgr 11 2019, s. 7). Det finns potential att arbeta ämnesövergripande, till exempel med svenskämnet där elever kan kombinera bild med text (ibid. s. 8).
⦁ Syftet, enligt läroplanen för grundskolan, är att låta elever ”skapa bilder med [...] hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material”, (Lgr 11 2019, s. 26). De ska också få möjlighet att träna på sin förmåga att utveckla ideér samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med bildarbetet (SKOLFS 2020:93).
⦁ I det centrala innehållet för årskurs 1-3 i ämnet bild, står det hur elever ska få möjligheten att framställa berättande bilder, till exempel sagobilder och illustrationer till berättelser, mer specifikt för den här lektionen samtida bilder, och kunna argumentera för vad bilderna berättar (Lgr 11 2019, ss. 26-27).
Denna lektion motiveras även med följande avsnitt från Skolans uppdrag: ”Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper”, ”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”, och ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem” (Lgr 11 2019, s. 7).
Lärandemål
Formulerade utifrån Syfte och Centralt innehåll i kursplanen för bild.
Direkt objekt - Vad eleven förväntas lära sig: Få möjlighet att ur en aktivitet med färg tekniker utveckla sin kreativitet och förmåga att utveckla ideér.
Indirekt objekt - Vad som möjliggörs: Få möjlighet att testa på akvarell/ akryl tekniker, verktyg och material, så som att skvätta och rinna färg samt baldning av färger.
Lektionsupplägg och moment
Lektionstillfälle: 60 minuter.
Material: Akvarell, penslar, akvarellpapper, svampar, m.m
Mål med lektionen
⦁ Få en förståelse för vad slumpmåleri och abstraktkonst innebär.
⦁ Att ge eleven möjlighet att öva på sin fantasi/kreativitet.
⦁ Testa på skvätteknik med akvarellfärg
⦁ Öva på att berätta och förklara om egna och andras bilder.
Bedömning
⦁ Läraren under lektionens gång och observerar elevernas arbetssätt samt ställer frågor som till exempel: ”Vad händer om du tar mer/mindre vatten, eller en mindre/större pensel? Vad händer om två färger flyter ihop?” " vilka tekniker/ till väga gångsätt tycker du var lätta/ svåra?"
⦁ Under den avslutande diskussionen stöttar läraren eleverna med att ställa frågor som: ”Vad ser ni för motiv i era fläckar / mellanrummen ? Berätta hur du ser detta; är det formen/färgen/storleken som gör det? Hur skulle du kunna utveckla den här bilden så att andra lättare ser samma sak? "vad händer om du vrider på bilden, ser du samma motiv eller något annat?"
Detta ger underlag för såväl den formativa som summativa bedömningen.
Diskussionsdel för denna lektion
Eleverna får genom att prova på olika metoder utveckla sin fantasi, utveckla förståelse inom färglära genom att observera vad som händer när färger blandas samt förstå och använda tillhörande begrepp under bildundervisningen. De övar också på bildanalys och muntlig redovisning genom att berätta och diskutera i klass. Lektionen kan också utvecklas och kopplas till ämnet Svenska, där elever får skapa berättelser till bilderna. Städningen med eleverna görs innan den avslutande delen för att framliggande material och redskap inte ska distrahera varken eleverna eller diskussionen. Detta gör också att de blir lugna, vana och duktiga på att städa efter sig som en god princip. Eleverna lär sig också ta hänsyn av materialet. Resten av tiden kan utan tidspress om att mer ska hinnas med, ägnas åt ett gott och frodande samtal i klassrummet.
